I sin granskning har KU gått igenom 30 anmälningar från riksdagsledamöter, som avser regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningsmyndigheterna och statliga bolag samt ministrarnas tjänsteutövning. KU utför också en så kallad ”allmän granskning”, då man går igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
Den allvarligaste kritiken
Till de allvarligare punkterna hör hanteringen av Bromma flygplats. När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
Också kritiken mot regeringens tillvägagångssätt för att erkänna Palestina anses allvarlig. Här riktas kritik mot Margot Wallström (S), som anses ha ett ”särskilt” ansvar, och statsminister Stefan Löfven (S), som anses ha ett ”övergripande” ansvar, för att regeringen gick alltför fort fram med att kommunicera erkännandet. KU menar att kommunikationen tydligare borde ha speglat att det pågick en beredningsprocess.
Den tredje särskilt allvarliga punkten tar upp frysningen av Förbifart Stockholm. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Enligt Trafikverket kan projektets försening ha kostat skattebetalarna 170 miljoner kronor. KU menar att infrastrukturminister Anna Johansson (S) ”inte kan undgå kritik för hanteringen av ärendet”.
Åsa Romson kritiseras för tre ärenden
Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) får kritik på hela tre punkter, vilket är mer än en hel regering vanligen får. Den första gäller ett uttalande hon gjorde i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Vidare kritiseras Romson för uttalanden i samband med en frågestund i riksdagen, som kunde tolkas som att regeringen redan hade beslutat om extra val, trots att ett sådant ännu inte var utlyst av statsminister Stefan Löfven.
Slutligen får Romson kritik för felaktig information kring arbetsuppgifterna då Yvonne Ruwaida (MP) anställdes som statssekreterare på Miljödepartementet. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent.
Vårdval, järnvägstrafik och GMO
Regeringen prickas också för beredningen av förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem, där KU menar att regeringen borde ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidsplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet har granskat hanteringen och menar att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
Övrig kritik gäller, förutom beslutet att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats utan att invänta riksdagens beslut, de minskade anslagen till Medelhavsinstituten, där regeringen inte anses ha inhämtat nödvändiga upplysningar och yttranden, samt infrastrukturminister Anna Johanssons (S) underlåtelse att vid ett möte i EU:s ministerråd ta upp aspekten om successiv marknadsöppning för persontrafik.
Den sista punkten gäller regeringens agerande att instruera den tjänsteman som företräder Sverige i EU:s GMO-grupp att lägga ner sin röst i flera omröstningar. KU anser att regeringen borde ha uppmärksammat riksdagen på att regeringen initierat en förändring i Sveriges handlande i EU när det gäller GMO-frågan. Tidigare röstade Sverige alltid för ett godkännande av nya GMO-grödor om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet rekommenderat det.
KU har också granskat statsminister Stefan Löfvens uttalande hösten 2014 om att han och regeringen skulle avgå om allianspartiernas budget skulle vinna i budgetomröstningen den 3 december. KU anser dock att statsministern har handlat på ett sätt som är förenligt med grunderna för det parlamentariska systemet och att en regering som ställt en så kallad kabinettsfråga inte har en konstitutionell förpliktelse att avgå vid ett voteringsnederlag. Sverigedemokraterna i KU, som ville pricka Löfven, reserverade sig.
Ovanligt omfattande och enhälligt
Vid KU:s pressträff betonade ordförande Andreas Norlén (M) hur enhällig kritiken var:
– Det sägs ju ibland att KU är politiserat, att det enbart är en tummelplats för politiskt positionerande och jag tycker att KU med det här betänkandet visar att KU fortfarande är ett relevant granskningsorgan som tittar på sak och juridik och som faktiskt förmår att höja sig över rent partipolitiska hänsynstaganden.
Till saken hör är att representanter för alla riksdagspartier, även de som i dag sitter i regeringen, är med i KU. Han tog också upp hur omfattande kritiken faktiskt var:
– Tio fall av kritik är mycket, tio fall av enhällig kritik är väldigt mycket.
Magnus Isberg, statsvetare och tidigare kanslichef i KU, uttalar sig i Svenska Dagbladet om kritiken, och menar att betänkandet kan sätta ett märke för resten av mandatperioden:
– Det är påfallande att det är så många kritiska synpunkter av olika tyngd och att man är enig om att rikta kritiken från alla partier. Det kan jag inte påminna mig att det varit tidigare. Det brukar vara delade meningar.
KU:s kritik ska debatteras i riksdagen den 15 juni och beslut fattas den 16 juni.