Ledare: Lokal demokrati

Rätten att få bestämma över sitt närområde, där man bor och lever, är kanske det viktigaste för människor och en självklar demokratisk rättighet. Det är glädjande att se det lokala engagemanget och att folket faktiskt sätter ned foten när politikerna försöker köra över de boende. Nyligen rapporterade vi om skolnedläggningar i Ludvika och i detta nummer gör vi en djupdykning i det folkliga motståndet mot att migranter med ickeeuropeisk kvinnosyn placeras ut i närheten av vanliga barnfamiljer. Människor organiserar sig, gör namninsamlingar för folkomröstning, undertecknar protestlistor, skriver till tidningar, demonstrerar och ställer lokala politiker till svars. Vi hoppas att våra reportage ger människor råg i ryggen att kämpa och att vi kan förmedla praktiska råd om hur man kan arbeta demokratiskt på lokalplanet. Nedläggningar av vård och service drabbar numera varje landsända. För att kunna värna sitt närområde är det viktigt att folk hjälps åt. Jag tror att något gott kan komma av det hela, nämligen att svenskar kommer ur sitt skal och tvingas samarbeta lokalt för att skapa ett bättre Sverige. Det är så en gemenskap byggs, med samarbete om gemensamma intressen.

Samtidigt som folket vaknar blir den styrande eliten allt mer verklighetsfrånvänd. På radions P3 Tankesmedjan tog man nyligen upp sextrakasserierna och våldtäkterna på nyårsnatten i Köln med kommentaren ”pojkar i Köln beter sig som pojkar alltid gör”. Radiopratarna är alltså samma typ av feminister som sett till att den världsberömde visselblåsaren och fredsaktivisten Julian Assange tvingats hålla sig gömd på Ecuadors ambassad i London sedan 2012 för att ha haft ömsesidigt frivilligt samlag med två svenskor men inte velat ha kondom. Till och med FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden har kritiserat hanteringen av fallet och menar att Assange bör kompenseras, men det viftas bort i Sverige. Hanne Kjöller på DN tycker till exempel att det är en cirkus och att hon i så fall ska ha kompensation för att ha låst in sig på toaletten medan hon skrev sin artikel. Annat var det när ”Svenska FN-förbundet”, en liten vänsterförening som huserar på Skolgränd 2 i Stockholm och som inte har ett dugg med det riktiga FN att göra, kritiserar Sverige för ”rasism”, då blir det löpsedlar i svensk press, vilket vi rapporterade om i NyT v 27/2014.

Situationen kan dock komma att bli ännu värre i Sverige, med tanke på att risken för storkrig i Mellanöstern ökar dag för dag. Vår utrikesredaktör Christer Ericsson skriver om hur Saudiarabien, som utmärkt sig för sitt stöd till de syriska jihadisterna, nu säger rakt ut att man kommer gå in med markförband i Syrien. En nybildad global islamisk militärallians är tänkt att sättas in. Samtidigt verkar Turkiet förbereda en markinvasion. På ena sidan återfinns den ryskledda koalitionen bestående av Ryssland, Syrien, Iran och Irak (de två sista med shiitiska statsledningar) samt den libanesiska shiitiska motståndsrörelsen Hizbollah. De är politiskt och ekonomiskt uppbackade av länder som Kina. Mot dem står USA (NATO), västmakterna (NATO), Turkiet (NATO), Saudiarabien och den i praktiken sunnimuslimska militäralliansen som alla – mer eller mindre öppet och i skiftande omfattning – stöder de så kallade syriska rebellerna vilka till största delen består av jihadister som Nusrafronten (al-Qaida i Syrien), trots att dessa formellt är terrorstämplade av USA och svartlistade av FN:s säkerhetsråd. Det är en lika ohelig som oresonlig allians. Även om det är uppenbart att striden står dem emellan och i förgrunden handlar om den syriska presidenten Bashar Assads varande eller icke varande, har de alla det gemensamt att de påstår sig vara i Syrien för att bekämpa IS. Inte ens västmedia försöker dölja det uppenbara. Till exempel den brittiska affärstidningen Financial Times skrev nyligen att ”regionala observatörer säger att det bara är en täckmantel för att kunna ingripa och hjälpa de syriska rebellerna”. En av våra diplomatiska källor säger att situationen är lika historiskt unik som farlig, då ”halva världen” förment allierade och med vapenmakt påstår sig bekämpa samma fiende, Islamiska staten, medan de egentliga opponenterna – flera med kärnvapen – försöker utmanövrera varandra politiskt och militärt utan öppen väpnad konfrontation … hittills.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 25 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.