Egyptiskt stridsflyg bombade måndagen den 16 februari terrorarmén Islamiska Statens (IS) fästen som ett svar på halshuggning av kristna egyptier. Flygräden in på libyskt territorium resulterade enligt egyptiska källor i 64 döda islamister. Bombningarna genomfördes tillsammans med Förenade Arabemiraten (UAE) sedan IS på en video visat hur de ett par dagar tidigare halshuggit 21 egyptier, kristna kopter som arbetade i Libyen.
Dubbla måttstockar
USA har besvarat Egyptens hämnd på IS på ett sätt som väckt uppmärksamhet i arabvärlden, men i skrivande stund inte kommenterats i svensk media. Framför en församlad journalistkår klargjorde Pentagons talesman konteramiral John Kirby varför president Obama fördömer Egyptens anfall mot IS-fästen i Libyen: ”USA anser att krisen i Libyen måste behandlas politiskt och inte med inblandning utifrån.”
Flera av journalisterna ville ha svar på frågan hur det i så fall kommer sig att USA ansåg det berättigat att bomba IS i Irak. Kirby svarade att USA:s anfall mot IS där varit ”målinriktat” och att det skett på begäran från regeringen, inte som ett ensidigt beslut från USA.
– Vi uppmuntrar inte andra länder att ingripa i Libyen genom våld, framhöll Kirby och betonade att Libyen skall bemötas på ett fredligt sätt genom samtal.
USA ”vill inte ha mer våld”
Libyen har fragmenterats av de olika grupper som strider om makten. Anarkin som uppstått oroar det närbelägna Egypten och flera av Gulfstaterna, vilka befarar att det kaos som nu präglar landet kommer att spridas i regionen av IS-jihadisterna. Gruppen Ansar al-Shariah, en grupp besläktad med al-Qaida, kontrollerar merparten av Benghazi och en annan islamistorganisation, al-Fajr (Gryningen) intog Tripolis flygplats i mitten av februari.
På pressens frågor varför USA inte ser positivt på Egyptens och UAE:s försök att stoppa IS i Libyen, svarade Kirby att man inte vill ha ”mera våld ovanpå det våld som redan existerar i Libyen”.
Kirby tillfrågades också hur USA:s militära relation var med Qatar, som så uppenbart stödjer militanta islamister både i Libyen och Syrien. Denna filmade presskonferens visar tydligt hur ställd Kirby blev av frågan. Svaret dröjde och gav ingen annan klarhet än att ”de militära förhållandena var solida”. Och därmed fick åhörarna låta sig nöjas.
Egypten närmar sig Ryssland
Den aktuella krisen i Libyen har beskrivits som den allra värsta sedan USA och andra Nato-länder hjälpte libyska rebeller att störta Muammar Gadaffi år 2011. I praktiken agerade man flygvapen åt islamisterna som utplånade det då mest välmående samhället i Afrika. Det amerikanska utrikesdepartementets taleskvinna Jen Psaki fick frågan att om nu UAE känner sig hotat av den växande islamismen i Libyen, varför kan då inte USA godkänna att IS bekämpas där? Hon svarade att Washingtons farhågor rör den ömtåliga libyska statens politiska utveckling och att USA inte tror på en militär lösning.
USA:s representation i Benghazi stängdes efter mordet på ambassadören Chris Stevens i september 2012 och har inte öppnats sedan dess. Psaki kallade situationen i Libyen ”mycket komplicerad”, men tillade att den demokratiska reformprocessen måste få ta tid.
USA och Egypten har sedan augusti 2014 glidit alltmer isär, från det gamla traditionella militära och politiska samarbetet. Då besökte Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi Moskva och nyligen, den 9-10 februari i år, kom Rysslands president Vladimir Putin på svarsbesök till Egypten. De båda länderna ska inleda ett strategiskt samarbete på expertbasis inom flera tunga områden, från energiförsörjning till det inte minst viktiga, bekämpandet av internationell terrorism.