Följande händelser under 2017–2018 tyder på att USA har bestämt sig att bli av med regimen i Iran:
1) Beslutet att flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem.
2) Beslutet att öppna det största ”konsulatet” i hela världen i Erbil/Irakiska Kurdistan.
3) Beslutet av sätta press på Nordkorea med hot om våld, vilket ledde till att nordkoreanerna skrämts till att acceptera förhandlingar om nedrustning av sin kärnvapenarsenal, vilket också kommer att sätta stopp för samarbetet med att utveckla missiler.
4) Beslutet att dra sig ur Iranavtalet JCPOA.
Iranavtalet har gynnat den islamistiska regimen i Iran och möjliggjort att de kunnat förstärka sin närvaro i flera arabiska länder som Jemen och Syrien, för att på detta sätt kunna utsträcka sitt inflytande till Medelhavet. Rysslands president Putin visste i god tid innan att Trump bestämt sig för att dra sig ur Iranavtalet. Det var därför han började förbereda för starkare relationer med irakiska Kurdistan, vilket kan kompensera för de ekonomiska och strategiska konsekvenserna av USA:s beslut. USA:s ökade närvaro med ”konsulatet” är ett försök att motverka detta.
Iranavtalet, eller Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) som det formellt heter, är ett avtal mellan Iran och en grupp länder bestående av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och Tyskland samt EU, som i praktiken bara gynnar Irans strategiska intressen. Ekonomiskt innebar det dock stora fördelar för företag också i andra länder.
Efter att Iranavtalet JCPOA tecknades har Iran kunnat teckna handelsavtal med företag i länder som USA, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Dessa kommer nu inte att kunna fullföljas. Airbus och Boeing har redan anmält att de inte kommer att kunna leverera de flygplan Iran beställt. Både Storbritannien och Tyskland kommer att drabbas hårt av att inte kunna fullfölja sina affärer med Iran, men kommer onekligen tvingas rätta sig efter det amerikanska beslutet som också är ägnat att straffa Iran ekonomiskt. Det Internationella banksystemet är ju under starkt amerikanskt inflytande, vilket gör det svårt för Europa att motsätta sig USA:s beslut.
För Irans strategiska intressen kommer den försämrade ekonomin att göra att man inte har resurser att verka i Jemen och Syrien på samma sätt som i dag.
Den iranska ekonomin krymper allt hastigare, den iranska valutan har börjat falla fritt mot dollarn, oljeindustrin behöver stora investeringar för att man ska kunna fortsätta producera olja och gas. Dessa investeringar står Ryssland och västvärlden för, men med de nya ekonomiska sanktionerna blir det svårt för dessa länder att fortsätta samarbetet med Iran. Nu strejkar lärarna i flera iranska städer och folket är allt fattigare men har börjat inse att regimen inte kan fortsätta hålla dem i schack. Regimen har nämligen inte pengar längre för att betala sitt folk och sina utländska anhängare.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
