Greta Thunberg talar till massorna via videolänk. Foto: Nya Tider

Skolflickornas revolt

Skolstrejkerna för klimatet med Greta Thunberg som galjonsfigur har spridit sig över världen. Det är förvisso ett känslomässigt och rentav pseudoreligiöst fenomen, men vad kan man förvänta sig? Ungdomarna får ju veta från förskolan att ”vetenskapen har fastslagit” att allt går åt pipan om ”vi” inte gör ”något”. Det är snarast märkligt att det dröjt så länge. Vi bör ta dem på allvar, skriver Åke Blomdahl, konstnär och återkommande skribent i Nya Tider.

Skolstrejker och demonstrationer över hela världen. Tidningar rapporterar att cirka fyra miljoner människor, varav majoriteten tonårsflickor, demonstrerade fredagen den 20 september. Fler strejker och demonstrationer fortsatte den 27.

Det finns de som säger att det hela är en skickligt genomförd propagandakampanj initierad av en PR-konsult (Ingmar Rentzhog, chef för bolaget WeDontHaveTime AB) som lyckats lansera Greta Thunberg som symbol för en ungdomsgeneration som fruktar en nära förestående klimatkatastrof och mänsklighetens undergång. Det finns också de som pekar på mäktiga globalisters (Soros, Rockefeller, Gates) finansiella och organisatoriska inflytande bakom denna föregivet spontana gräsrotsrörelse. Det må så vara, men jag tror att varken Rentzhog eller Soros i sin vildaste fantasi vågat hoppas på en sådan respons.

Bara den politiskt tondöve kan ignorera och förneka äktheten i de känslor som ungdomarna ger uttryck för. Det är definitivt en äkta oro, som byggts upp under årtionden och som inte alls bara handlar om klimatet, som nu briserar i ”ett nytt -68”, en ny ungdomsrevolt. Att inte svara adekvat på den oron är att lämna walk-over till kommunister, globo-homo-feminister och den globalistiska storfinansen.

De som har någon naturvetenskaplig bildning och intresse för globala samhällsproblem vet att vår värld är överbefolkad och överutnyttjad. Naturen försvinner under hjulen av skogsmaskiner och asfaltläggare. Antalet fåglar och insekter minskar, ingen vet exakt varför. Utrotning av djur och växter är en oundviklig följd av att naturliga habitat krymper eller helt försvinner. Plaster och kemikalier stör både människor och djurs fortplantningsfunktioner. Klimatförändringar är bara en av många yttringar av mänsklig överaktivitet.

Det finns de som säger att ”klimathysterin” gör att vi glömmer andra viktigare miljöproblem. Det är inte min erfarenhet. Kunniga miljöaktivister har förmågan att hålla fler bollar i luften.

Demonstrationståget i Stockholm den 20 september samlade enligt polisuppgift cirka 10 000, varav till synes två tredjedelar var tonårsflickor, en sjättedel tonårspojkar och en sjättedel vuxna. Till vänster, med blåröda overallbyxor, är Isabelle Axelsson, flickan med rödfärgat hår som håller banderollen längst till höger är Sophia Axelsson, pojken till höger om henne, med gul tröja, är Andreas Magnusson. Dessa nämnda var senare talare vid mötet på Medborgarplatsen. Foto: Nya Tider

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.