<strong>Syriska försvarare i Tadmor.</strong> Lokalinvånarna i staden krävde vapen av Syriska arabiska armén (SAA) för att kunna försvara sig, och tillsammans drev man ut jihadisterna i öknen igen. Foto: privat

Slaget om Palmyra

Staden Tadmor i Syrien omfattar inte bara det antika Palmy­ra som IS gärna vill spränga, utan även en viktig flygbas, stor vapendepå och ett fängelse med många tillfångatagna islamister. Den är därför välförsvarad, men utgör likväl ett så lockande mål att IS drog igång en offensiv den 13 maj. Den 17 maj intogs stadens norra delar, men redan dagen efter tvingades IS retirera. Den 19 maj såg läget bra ut för regeringssidan, som inte kände till att IS fått nya stora förstärkningar. Syrien och världen skulle vakna till en mardrömslik situation den 20 maj.
Det antika Palmyra invid den moderna staden Tadmor. Kung Salomo sägs ha anlagt staden som förrådsstad för karavaner 2 000 f.Kr. Den är på Unescos världsarvslista sedan år 1980. Foto: Wikipedia
Det antika Palmyra invid den moderna staden Tadmor. Kung Salomo sägs ha anlagt staden som förrådsstad för karavaner 2 000 f.Kr. Den är på Unescos världsarvslista sedan år 1980. Foto: Wikipedia

Det antika Palmyra ligger i en ökenoas i nordöstra Syrien och är väl försvarat. Inte för att Syriska arabiska armén (SAA) kan avsätta resurser för att försvara Unescos världsarv, utan för att en av de största och viktigaste flygbaserna och en stor vapendepå ligger vid utkanterna av det moderna Tadmor. Det är där Ryssland och Iran flyger in en stor del av sina nästan dagliga leveranser av utrustning, vapen och framförallt ammunition. Går flygplatsen förlorad så gör kriget det förmodligen också på sikt. Där finns också ett stort fängelse med många fängslade islamister samt oljefält i närheten, som utgör ytterligare magneter för IS.

Nyligen intog IS överraskande provinshuvudstaden Ramadi i Anbar-provinsen i Irak och har sedan även där fokuserat anfallen mot en flygbas i provinsen, som är helt avgörande för försvaret av västra Irak. Den 16 maj inledde IS markanfall mot de norra delarna av Tadmor.

IS attackstyrka utgick några dagar tidigare från den syriska staden Deir ez-Zur i Eufrat­dalen, cirka 20 mil nordöst om Palmyra. Offensiven inleddes efter att SAA tvingats flytta förband från Tadmor för att förstärka sin nordvästra front, där man förlorade den viktiga staden Idlib till al-Qaida den 28 mars. Kvar i Tadmor fanns då bara SAA:s 18:e pansarbataljon. Syriska militären upptäckte IS och hårda strider följde i bland annat den övervägande kristna staden al-Sukhnah. Överraskningsmomentet för IS gick därmed förlorat. Att Tadmor och världsarvet Palmyra var målet stod redan då tämligen klart och vädjan att hindra dem från att nå fram och förstöra den antika staden har hörts från många håll i världen. USA och dess koalition av bland andra gulfstater, som anklagas för att sponsra just IS, har dock valt att inte flygbomba eller på annat sätt försöka stoppa IS. SAA flög in förstärkningar för att stoppa IS öster och norr om Tadmor och bemanna befintliga fortifikationer. Bland annat anslöt elitstyrkan Suqur al-Sahara (Ökenfalkarna).

Trots detta lyckades IS nå fram till Tadmor och den 16 maj inta de norra delarna av bebyggelsen. De var då endast någon kilometer från Palmyra. Tanken var troligen att skapa sig ett brohuvud bland civilbefolkningen, där man kan ta skydd och där det syriska flygvapnet har svårt att verka. Hade IS fått fotfäste hade de kunnat bita sig fast i staden redan den gången, men man fick inte den tid som behövdes för att ta upp ordentliga ställningar och organisera ett djupförsvar.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Riksdagen godkände anslutningen till Nato den 22 mars, men DCA-avtalet har ännu inte kommit upp till omröstning. Debattören Elsa Widding, oberoende riksdagsledamot, pekar på att allt fler kräver att anslutningen strider mot Sveriges grundlag och att riksdagens omröstning därmed måste genomföras enligt reglerna för grundlagsändringar: två beslut med ett riksdagsval emellan.

Läs även:

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.