Dr Pieter Mulder (i förgrunden) är Frihetsfrontens ledare. Han har varit parlamentsledamot sedan 1988 och var med och grundade partiet 1994, då tillsammans med general Constand Viljoen. Dr Pieter Groenewald är Mulders högra hand, ledamot i parlamentets polisutskott och partiets sakkunnige i försvars-, säkerhets- och polisfrågor. Han var även försvarsutskottets ordförande 1994-1999. Frihetsfronten har suttit i Sydafrikas parlament sedan 1994 och har i dag fyra ledamöter. Foto: Nya Tider

Sydafrika: Nya Tider intervjuar Frihetsfronten

I flera artiklar har Nya Tider berättat om situationen i Sydafrika. Fredsikonen Nelson Mandela utlovade en ”regnbågsnation” efter det vita minoritetsstyrets fall. Men två decennier senare plågas landet av massiv korruption och skyhög brottslighet, samtidigt som de vita minoritetsgrupperna utsätts för både grov diskriminering och rasistiskt våld. Det finns dock ett parti som öppet säger att man representerar de vita och andra minoriteters intressen i det ANC-styrda Sydafrika. Nya Tider har intervjuat ledarna för Freedom Front Plus.

Nya Tider har tidigare i flera artiklar upp de brutala farmattacker som gjort Sydafrikas vita jordägare till en av de mest våldsutsatta grupperna på jorden. Många av angreppen tycks vara motiverade av rent rashat, andra visar tecken på att vara politiskt motiverade och utförda av män med militära kunskaper. Den 18 april angreps exempelvis familjen Van Rooyen i KwaZulu-Natal av mellan tolv och femton män beväpnade med automatkarbiner. Två män i familjen dödades i attacken och en skadades. Likväl är regeringspartiets och polisens officiella linje att det uteslutande rör sig om ”vanliga” mord.

Denna bild bekräftas av de båda ”Dr Pieter” som leder Frihetsfronten: partiledaren doktor Pieter Mulder, tidigare bland annat vice jordbruksminister 2009- 2014, och doktor Pieter Groenewald, gruppledare och ledamot i parlamentets polisutskott.

I skrivande stund driver Mulder främst frågan om den rasism mot vita som ständigt uppvisas på universiteten, på gatorna och ända upp i parlamentet. Groenewald bedriver ett energiskt arbete för att få till stånd en utrensning av kriminella från den ökänt korrumperade poliskåren.

Farmattackernas brutalitet, misstankarna om att de är organiserade av en eller flera grupper med rasistiska och politiska motiv, och naturligtvis det faktum att de mestadels drabbar just den minoritetsgrupp som Frihetsfronten gjort sig till talesmän för, gör dem till en viktig fråga för partiet. Hittills har dock alla försök att få till stånd en ordentlig utredning av motiven bakom farmattackerna varit fruktlösa. Den forskning som gjorts beskriver Groenewald som ”farsartad”, endast inriktad på att visa att vita utsätts på grund av ”sociopolitiska problem” vilket på sin höjd är den ena sidan av myntet.

− Vi tror, och vi hoppas kunna bevisa ifall ordentlig forskning genomförs, att brutaliteten i farmattackerna är tecken på, vad ska man säga, hat och politisk motivation. Vid normal kriminalitet går brottslingarna in, tar vad de vill ha, och ger sig därifrån snarast möjligt. En stor del av farmattackerna följer ett helt annat mönster, säger Groenewald.

Mulder inflikar att det är tydligt att regeringspartiet ANC skyller på vad som helst utom de verkliga orsakerna. Allra helst på vit rasism, trots att de svarta arbetarna på farmen så klart också far illa när den som driver farmen mördas.

− I debatterna hävdar ANC fortfarande att det handlar om dåliga relationer mellan farmarna och farmarbetarna, att de behandlas illa och så vidare. Men den forskning som trots allt bedrivits visar att det bara är i två procent av fallen som farmaren ens känner angriparen. I resten av fallen kom de utifrån, säger Mulder.

Minoritetsparti

Frihetsfronten (Freedom Front Plus, FF+) hymlar inte med att man i första hand ser efter de vita minoriteternas intressen, även om man genom sin politik även säger sig gagna andra minoriteter som till exempel san-folket, tidigare kallade bushmän. Detta till skillnad från det största oppositionspartiet Democratic Alliance (DA) som en stor del av de vita väljarna röstat på men som under de senaste åren har satsat hårt på att attrahera svarta väljare och numera också har en svart partiledare.

− Om vi tittar på Sydafrika så tenderar människor att rösta mer eller mindre efter sin etniska grupp. Det finns en stor svart medelklass där DA får en del röster, men om vi tittar på det senaste valet fick de 22 procent mot ANC:s 62 procent. Vi har ett proportionellt valsystem, så 62 procent är praktiskt taget en enpartistat, säger Mulder.

 

600x400
ETT SPLITTRAT LAND. Efter att det vita Nationalistpartiet 1994 gav den svarta majoriteten rösträtt, har parlamentet dominerats helt av det svarta socialistpartiet African National Congress (ANC), som i dag har 249 av de 400 mandaten. Korruptionen är omfattande och partiets radikala falang är uttalat rasistisk mot de vita och andra minoriteter. Frihetsfronten (VF+ eller FF+) för i dag en ojämn kamp för att stärka minoriteternas rättigheter. På bilden parlamentsbyggnadens murar i Kapstaden sedda från insidan (Sankta Mariakatedralen och Table Mountain i bakgrunden). Foto: Nya Tider

 

Mulders åsikt är att DA:s linje, där man för att tilltala svarta väljare lagt sig allt närmare ANC:s linje i viktiga frågor som positiv särbehandling och ”landreformer” – mer eller mindre påtvingad omfördelning av mark från vita till svarta – kommer att sluta med att man är ”ingenting för någon” snarare än ”allt för alla”.

− För att tilltala den svarta målgruppen måste DA vara minst lika mycket för positiv särbehandling och landreformer som ANC. Vilket de i dag också blivit. Vi är hellre ärliga mot väljarna och säger att vi som parti ser efter minoriteternas intressen, medvetna om att de inte är någon majoritet, men då vet alla i den gruppen att vi kommer att kämpa för deras intressen.

DA:s röstfiske fyller dock en viktig funktion, menar Mulder. Han hoppas att DA tillsammans med FF+, Inkatha (IFP, som främst företräder zulufolkets intressen) och andra småpartier ska kunna få ner ANC och deras stödpartier under 50 procent så att man kommer ifrån ”enpartistaten” och börjar med koalitionsstyren, där afrikanderna och andra minoriteter förhoppningsvis kan bli tryggare. Och även för att avvärja mardrömsscenariot att ANC under en radikal ledning får två tredjedelar av rösterna, vilket skulle göra det möjligt för dem att ändra i grundlagen, eller till och med 75 procent som krävs för att ändra vissa grundläggande delar av densamma. Redan i dag hade ANC kunnat uppnå 68,5 procent om de – som partiets radikala falang vill – hade slagit ihop sina påsar med det svarta socialistpartiet Economic Freedom Fighters (EFF), som bröt sig ur ANC 2013 och fick 6,3 procent i sitt första val.

Hotande radikalisering

Hotet om en radikalisering av regeringspartiet kommer främst från den yngre partikadern, menar Mulder och Groenewald. I parlamentet har de sett oroande tendenser.

− De är betydligt mer arroganta än de äldre. När vi säger att grundlagen sätter gränser för vad de får göra, säger de ”vi har majoriteten, vi ska ändra på det”. Attityden och stämningen i parlamentet har ändrats drastiskt och blivit mer fientlig, i synnerhet sedan EFF kom in. De är ju öppna med det, de säger ”vi vill inte ha er här, och vi kommer att ta er mark”, berättar Groenewald.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Vad hände med alla minoriteters lika rättigheter?

Vad hände med alla minoriteters lika rättigheter?

🟠 Reportrar från Nya Tider har rest till Sydafrika för att undersöka om ”regnbågsnationen” är den framgångssaga som svensk etablissemangsmedia ibland påstår – i den mån de över huvud taget intresserar sig för det land som befunnit sig i den mediala brännpunkten fram till 1994. Vi möts av en utbredd rädsla bland vita farmare. De flesta har blivit av med sina farmer, tusentals har mördats.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.