Qassem Soleimani, var befälhavare för iranska Quds, en styrka som specialiserade sig på asymmetrisk krigföring. Han betraktades som den viktigaste personen i Iran efter ayatollan. Foto: Mahmoud Hosseini/ Wikipedia

Terror- eller antiterror-general?

USA:s lönnmord i Irak på Irans ikoniske general Qassem Soleimani har inte bara sänt chockvågor genom Mellanöstern och betecknats som en ”Game changer”, utan även splittrat delar av den invandringskritiska rörelsen i Sverige. Så vad anklagas han egentligen för och av vem?

Efter att Qassem Soleimani och den mottagande irakiska delegationen flygbombats med flera Hellfirerobotar, var och en med sprängkraft nog att pulvrisera en stridsvagn, blev reaktionerna bland invandringskritiker i Sverige och övriga västvärlden splittrade. Nättidningar som Fria Tider och Exakt24 rapporterar kritiskt och påpekade att mordet strider mot internationell rätt, mot USA:s avtal med Irak, samt mot USA:s egna lagar som tillåter ”mord” endast i de fall där kongressen inte hinner tillfrågas och måltavlan utgör ett ”omedelbart hot mot amerikaner”.

Andra röster, främst representerade av nättidningen Samhällsnytt, har kal­lat Soleimani ”terrorgeneral” och ”hjärnan bakom blodig terrorism”. På vissa amerikanska invandringskritiska sidor har man sett heja­rop och varnande artiklar om att Barack Obama släppte in många iranska flyktingar som nu kan vara sovande terrorceller.

Kommentarsfälten i Sverige har varit splittrade i frågan, där vissa upprepade Donald Trumps uttalande om att Soleimani var den ”värste terroristen i världen” och flera av dessa uttryckte helt enkelt ogillande för muslimer generellt. Tankekedjan var ungefär så här: Islamiska staten är hemska, de är muslimer, Iran är också muslimskt, Soleimani var framstående iranier, bra att han dog.

Men så enkelt är det förstås inte. Som vår utrikesredaktör Christer Ericsson redogjorde för i förra numret går Irans insats under Soleimanis befäl mot Islamiska staten knappast att överskatta. Både i Irak och i Syrien är det svårt att tänka sig att IS kunde ha besegrats utan denna hjälp. Speciellt kristna har därför sörjt hans död, då Soleimani beskyddat och befriat dem från terrorsekten.
Hur är det då med terroranklagelserna mot Qassem Soleimani?

Soleimani var sedan 1998 befälhavare för Quds, en elitstyrka i iranska islamiska revolutionsgardet specialiserad på asymmet­risk krigföring. USA och Kanada stämplade Iranska revolutionsgardet som terrororganisation i april 2019, men endast två andra länder följde det exemplet; Saudiarabien och Bahrain, som båda är svurna fiender till Iran.

Det finns inget exempel på att Iran skulle ha angripit en annan nation. I stället går anklagelserna ut på att man stöder olika shiamuslimska väpnade grupper i regionen. De som brukar nämnas är libanesiska Hizbollah, irakiska Folkets mobiliseringsstyrkor (som numera ingår i Iraks reguljära armé) och de jemenitiska Houthierna.

Iran har inte gjort så stor hemlighet av detta stöd då man betraktar dessa grupper som befrielserörelser. Jemen angreps 2015 av Saudiarabien – som har världens tredje dyraste armé, efter USA och Kina – och det är saudiernas koalition som Houthi-rörelsen med materiellt stöd av Iran slagit tillbaka. Framgångsrikt ska tilläggas. Det spektakulära drönarangreppet på saudiska oljeanläggningar förra året genomfördes troligen med Irans hjälp. Men är det terrorism?

Hizbollah klassas av USA, Israel och några till som en terrororganisation. EU terrorstämplade dess militära gren år 2013. Svenska Dagbladet skrev då att detta var en omsvängning av EU:s politik och att det motiverades av ”europeisk oro för Hizbollahs verksamhet i Europa”, utan att kunna knyta organisationen till något konkret brott i Europa. SvD citerade i stället den allmänna uppfattningen internationellt att terrorstämplingen hade med Hizbollahs framgångsrika insats mot terroristerna i Syrien på regeringens sida att göra.

Efter mordet anklagade USA genom för­svarsminister Mark Esper kon­kret Soleimani för att ”ensam ha dödat hundratals och skadat tusentals amerikanska soldater”. Detta genom att förse irakiska motståndsgrupper med avancerade vägbomber. Förra året skrev Pentagon att Iran var ansvarigt för 608 amerikanska soldaters död i Irak mellan 2003 och 2011. Iran liksom många irakier ser amerikaner som en ockupationsstyrka. Observera att bomberna riktade sig uteslutande mot militära mål och de är därför per definition inte terrorism. Tänk också på att detta enligt USA skedde för mellan 17 och 9 år sedan, så varför mörda Soleimani nu?

Expressens utrikeskorrespondent Magda Gad, som steg i min aktning sedan hon skällde ut sin tidning för att de beskrev tillresta islamistiska terrorister i Syrien som ”syriska rebeller” och ”frihetskämpar”, skrev en krönika efter mordet på Soleimani med budskapet ”Tro inte på Trumps förklaring”.

Hon drar samma slutsats som i princip alla internationella experter med undantag för västs etablissemang. USA har mördat befälhavarna för de effektivaste styrkorna som besegrat Islamiska staten; Quds och de irakiska miliserna. Hon påpekar att USA under hela kriget stöttat ”syriska rebeller” i ett cyniskt spel för att fälla en regering som inte går i deras ledband.

Dessa terrorister finns nu samlade i en sista provins i Syrien och den skulle Soleimani, tillsammans med Ryssland och syriska styrkor, slutligen driva ut och göra slut på kriget i Syrien. Det är det egentliga skälet till mordet, skriver Gad.

När USA klassade Irans revolutionsgarde som en terrororganisation svarade Iran med att klassa USA som en stat som understödjer terrorism. Man pekade bland annat på vapenleveranser och utbildning av ”rebeller” i Syrien, som utgjorts av al-Qaida och andra islamistiska terrorgrupper. Att det förhöll sig så kunde Nya Tider tidigt avslöja, som en av de första i västvärlden, se NyT v. 40/2015, v. 40/2016 och v. 48/2016.

Iran påminde samtidigt om USA:s mind­re smickrande historia i regionen. I augusti 1953 genomförde CIA och brittisk säkerhetstjänst en statskupp i Iran med kodnamnet Operation Ajax och avsatte den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mossadeq.

Anledningen var att han nationaliserade landets olja och döpte om Anglo-Persian Oil Company (senare BP) till National Iranian Oil Company. Efter kuppen gav CIA makten till Mohammad Reza Pahlavi, ”shahen av Iran”. CIA utbildade shahens fruktade säkerhetstjänst SAVAK i bland annat tortyr och försåg Saddam Hussein med giftgas att användas i Irak-Iran-kriget.

Det är svårt att överskatta det hat som iranierna kände gentemot USA 1979 efter 25 år av CIA-stött terrorvälde. ”Vi har SAVAK helt i vår hand”, sade till exempel William Sullivan, USA:s ambassadör i Iran. På den tiden hade inte heller USA några betänkligheter vad gäller kärnvapen. Faktum är att shahen redan på 1960-talet fick en 5 megawatts försöksreaktor och annan kärnteknologi.

Mullorna skapade ett hårt styre med sharia som rättesnöre. De oppositionella som under revolutionen befriats ur shahens fängelser låstes snabbt in igen. Alla som misstänktes vara västvänliga förföljdes och mer än 120 000 oppositionella avrättades. Mullorna förbjöd musik, utländska filmer och teater. Sedan dess har styret blivit betydligt mer demokratiskt och den folkvalda ledningen åtnjuter ett stort folkligt stöd.

Även om det inte var länge sedan som det kom en fatwa om att kvinnor inte får cykla, så har Iran å andra sidan fler kvinnliga professorer och forskare än många europeiska länder. Man kan höja på ögonbrynen för en hel del egenheter i det iranska samhället, men det är i alla fall något som de inte blivit påtvingade av någon utifrån.

Iran beskylls även för aktivitet i Europa, men det begränsar sig då till att hålla koll på och i vissa fall trakassera iranska dissidenter. Jämför det med USA:s aktioner mot egna dissidenter som Julian Assange, eller för den delen terrordåd som det på Drottninggatan i Stockholm, som alltid är sunnitiskt med inspiration från Saudiarabiens statsreligion wahhabismen. Samma ideologi som Islamiska staten och al-Qaida.
Soleimani var inte bara en iransk nationalhjälte, han var också en av världens viktigaste bekämpare av terrorism.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.