Sverigedemokraternas fällande av regeringens budgetförslag inger förhoppningar om framtiden för Sverige. Att partiet med Mattias Karlsson i ledningen dessutom med osedvanligt klarspråk deklarerade sin avsikt att fälla varje regering som ignorerar svenska folkets vilja att bromsa invandringen, är definitivt ett trendbrott!
I relief mot den förvirrade samling som sjuklövern utgör har under senare tid vikarierande partiledare Mattias Karlsson framträtt som ett ljus i mörkret. Till och med en del av de politiskt korrekta mediearbetare som haft uppgiften att ”sänka” SD vid bevakningen av de dramatiska turerna i budgetriksdagen, har haft synbart svårt att upprätthålla sin på förhand pådragna killermask vid de olika intervjuerna.
Det intressanta – för Sverigedemokraternas och Sveriges del viktiga – är att detta inte uppstått genom en ansträngning från Karlssons sida att till varje pris uppfattas som ”Satis polito” (”lagom polerad” på latin). Tvärtom har han uppträtt med den oförfalskade naturlighet och säkerhet som endast infinner sig om man menar det man säger och har kuraget att tala från sitt sanna hjärta och sunda huvud utan att vrida, vända och väga varje ord på guldvåg.
Tveklöst kommer SD med samma ledning och linje att kraftigt öka sitt väljarstöd i kommande val. För den stora majoriteten av väljare är det helt avgörande att de av en partiföreträdare får höra det som de måhända inte i hela sin komplexitet kan greppa, men som de ”intuitivt” uppfattar som ärligt och sanningsenligt beskrivet – och som ju i många avseenden dagligen bekräftas av det som utspelas runt om dem. För denna förlösning av svenska folkets tillbakahållna protest behövs ingalunda någon partiledare som försöker matcha politikerbroilers som Erik Ullenhag & Co eller med ambitionen att via ”nolltolerans” tillerkännas rumsrenhet från Expressen et Consortes.
Klockan är definitivt fem över tolv för Sveriges del, eftersom massinvandringen i grunden skadat nationen. Utöver en akut inbromsning av den pågående invandringen krävs ett begränsande av denna till ett absolut minimum, samt en radikal återvandrings- och repatrieringspolitik.
Med upprätthållande av det civilkurage som Mattias Karlsson nu manifesterar från SD:s sida är det trots allt inte utsiktslöst att Sverige fortfarande går att rädda. Min tro är att i princip hela den existerande motståndsrörelsen runt SD är mogen att göra gemensam sak för vårt land och för våra barn och barnbarns skull.
