En uppblossande konflikt hotar freden i östra Medelhavet. På ena sidan står ett expansionistiskt och allt mer auktoritärt Turkiet med regionala stormaktsdrömmar som satt siktet på ett stort havsområde med rika naturresurser och strategisk betydelse. På den andra Grekland som ser sin historiska ärkefiendes krav som absurda då de omfattar grekiska öar och havsområden man haft i sin ägo i hundra år. Men Grekland står inte ensamt, ett flertal länder inklusive det militärt allt starkare Frankrike tar Greklands sida och skickar styrkor till det Egeiska havet. Den snabbt ökande mängden trupper i regionen och Turkiets hot samt vägran att ändra inriktningen man slagit in på leder till en potentiellt farlig situation som kan resultera i ett krig mellan Natoländer.
Kamp om strategiskt och ekonomiskt viktigt område
De grekiska inmutningarna av havsområdet mellan Kreta och Cypern är sedan länge erkänt internationellt och har egentligen bara en motståndare – Turkiet. De ser det som viktigt att få tillgång till områdets förväntade rika naturgasreserver efter att andra länder i östra Medelhavet hittat stora fyndigheter i sina territorialvatten, som Israel, Cypern och Egypten, vilka gemensamt arbetar för att skapa en naturgasledning till Europa.I november 2019 meddelade Turkiet att man genomfört ett avtal med den libyska regeringen, vilka man sedan en längre tid haft allt större kontroll över, om en ny dragning av sjögränsen, som helt går på tvärs mot de andra ländernas ekonomiska zoner och ger Turkiet rätt till en stor del av naturresurserna. Genom att utöka sin sjögräns stänger Turkiet även vägen för en planerad gasledning, EastMed, som var tänkt att förse Europa med gas från vattnen utanför Israel via Cypern, Grekland och Italien. Den har setts som en direkt utmaning mot TurkStream, den turk-ryska gasledningen som precis blivit klar och började leverera gas från Ryssland till södra Europa den 8 januari 2020.En konkurrerande gaskälla skulle innebära ett stort ekonomiskt, men framförallt politiskt, bakslag för Turkiet som vill kunna utöva politiska påtryckningar på Europa genom att hota med att stänga av gasen – eller släppa in hundratusentals invandrare i Europa, för att få igenom sin egen politiska vilja.Ett annat problem för Turkiet är att ett stort antal av grekiska öar omgärdar deras landmassa som ett pärlband, alla med en tillhörande havszon som anses tillhöra Grekland, något som i praktiken stänger in Turkiet. Från turkiskt håll ser man detta som djupt orättvist och genom först politiska, och nu potentiellt militära manövrar försöker man lägga beslag på stora områden som de facto tillhör Grekland.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.