Den 12 februari 2024 – spadtaget till den nya vapenfabriken. Från vänster: verkställande direktör för Rheinmetall Armin Papperger, Danmarks premiäminister Mette Fredriksen, förbundskansler Olaf Scholz, SPD och försvarsminister Boris Pistorius, SPD.

Ukrainakriget och försvarsindustriernas intensiva produktion

UTRIKES
Medan den årliga Säkerhetskonferensen (Munich Security Conference) i München tog sin början skyndade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under fredagen till Berlin och Paris för att erhålla nya löften om militärt bistånd. Och under torsdagen hölls ett Natomöte i Bryssel med Ukraina i fokus.

Allt började med den amerikanske presidentkandidaten och tillika förre presidenten Donald Trumps tillkännagivande under ett tal i South Carolina. Natos medlemsstater måste betala sin andel eller så får de ordna sitt försvar på egen hand. I dag – fredag – rapporterar flera nyhetsredaktioner att 18 av 31 medlemsländer kommer att uppnå det begärda målet under 2024, det vill säga 2 procent av BNP. Förebildslandet är Polen som redan under 2023 bidrog med 3,9 procent av landets BNP och under 2024 räknar med att avsätta 4,2 procent av BNP till landets försvar. Som belöning kommer Polens president Andrzej Duda och den nye premiärministern Donald Tusk att i mars månad få avlägga en visit i Vita Huset på inbjudan av den amerikanske presidenten Joe Biden. Då är det också landets 25:e år som en trogen Natomedlem. Det måste nämnas att Polen har en betydande försvarsindustri med export till olika länder, vilket också infattat donationer till Ukraina.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Franska frontsoldater i Ukraina

Franska frontsoldater i Ukraina

🟠 UTRIKES Under måndagskvällen den 22 april och följande natt sändes i franska BFM TV ett ovanligt reportage från den ukrainska fronten, där flera franska soldater deltar i riskfyllda operationer. Vilka är de? Och varför riskerar de sina unga liv?

En vecka i mars med Ukraina i fokus

En vecka i mars med Ukraina i fokus

🟠 UTRIKES Den 4 april 1949 bildades i Washington den militära pakt som nu i Bryssel högtidligt firar sin 75:e årsdag. Det aktuella huvudtemat är Ukraina samt en långvarig och beständig allsidig hjälp som detta land kommer att behöva. Men låt oss blicka tillbaka till mars månad.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.