Därför skriver vi om Venezuela

Redaktionen har fått frågor kring vår rapportering om Venezuela de senaste veckorna. Utrikesredaktör Christer Ericsson förklarar här Nya Tiders val av fokus, överväganden kring vilka källor vi använder och hur rapporteringen hänger ihop med andra ämnen.

Nya Tiders artiklar om den spända situationen kring Venezuela har rört upp känslorna hos några av våra läsare som hört av sig och menar att vi ”smutskastar” och ”hatar USA” samt tar ställning för en ”kommunistdiktatur”. Vi anklagas till och med för att vara kommunister. Det bör tilläggas att vi dagligen mottar berömmande brev, både på papper och elektroniskt, vilket vi är mycket glada över. Det är ju för våra läsare som vi var­je vecka försöker skapa ett så intressant nummer som möjligt. Men vi värderar också synpunkter och kritik.

Ordet smutskasta är intressant i sammanhanget, eftersom våra analyser i det mesta bygger på Washingtons och kuppaktörernas egna uttalanden och ageranden. Om de beter sig på ett sätt som läsaren uppfattar som dåligt är det väl ändå inte vi som smutskastar, när vi rapporterar om det. Skulle till exempel USA:s president Donald Trump sätta ned foten och motsätta sig de i Washington hop­kokade kupplanerna, som med största sannolikhet kommer att leda till en blodig konflikt, skulle vi så klart rapportera det. Tycker läsaren det är nobelt att undvika död och lidande, så betyder det inte heller att vi hyllar Trump. Detta torde vara självklarheter för alla som inte drivs av en dold agenda.

Här kan det vara värt att stanna upp och fundera på hur det kommer sig att just Trump, envis förespråkare av en mur för att stoppa migration från Mexiko, så lättvindigt låtit sig övertalas till att starta en brand i Venezuela. Han måste veta att den med stor sannolikhet kommer att sprida sig i regionen, med gigantiska flyktingströmmar som följd – vilka alla kommer att ha den ännu murlösa gränsen som mål.

Tack för frågor om våra artiklar! Nya Tider är till för Er, våra läsare, och vi uppskattar alltid respons på tidningens innehåll.

Vi är tacksamma för återkoppling om våra artiklar, även de med hård kritik, men den ska vara konstruktiv och utan uppenbar bakomliggande påverkansagenda. En del formulerar sig också på ett sätt som säger mer om avsändaren och deras agenda än om oss, speciellt de som inleder kritiken med att säga att de vägrat läsa analyserna helt eller i delar. Märkligt nog är Israel, som knappt nämns alls i analyserna om Venezuela, återkommande i flera av de kritiska breven. Några av avsändarna är bekanta för oss sedan de också vid tidigare tillfällen har blivit upprörda när de uppfattar något som kan tolkas som kritik mot USA, Nato och inte minst Israel. De hyser talande nog också ett tydligt agg mot Ryssland och ger uttryck för åsikter som känns igen från systemmedia. De flesta är intressant nog inte prenumeranter, men några som hörde av sig denna gång är det. Även om den handfull kritiska e-brev vi fått bara är en bråkdel av de positiva och uppmuntrande, så anser vi att de bör besvaras. Låt mig därför här klargöra Nya Tiders och min inställning i frågan.

Analyserna är en inledning på flera planerade texter om Venezuela, där också Maduro-administrationen och landets militär kommer att skärskådas. Vi valde att inleda med analyserna för att ge läsarna en djupare förståelse för vilka mekanismer och intressen som ligger bakom det som sker och då måste fokus ligga på fakta som västmedia utelämnar, vinklar eller rent av ljuger om. Ett exempel är vårt fokus på USA:s hårda sanktioner, vilka sammantaget med ett tidigare drastiskt sjunkande olje­pris och flera misslyckade reformer från Caracas lett till ekonomisk kollaps, hyperinflation och miljontals ekonomiska flyktingar. Vi fo­kuserar inte på sanktionerna för att ge våra läsare en snäv bild, utan för att yttre angrepp inklusive subversiv verksamhet är en av de tre viktigaste faktorerna bak­om misären, som västmedia nästan helt utelämnat eller grovt underdrivit – samtidigt som de rap­porterat om oljeprisets inverkan och grovt överdrivet Caracas misslyckanden, även om dessa i flera fall varit allvarliga. Vi ser våra läsare som intelligenta och kunskapssökande – annars skulle de inte läsa Nya Tider i första taget – med förmågan att se helheten, och därför väljer vi att i vårt begränsade utrymme fokusera på det som inte tas upp i systemmedia, eftersom alla som någon gång öppnar en systemtidning eller slår på TV:n redan vet dessa saker. Över tid kommer också våra olika texter – precis som i andra ämnen – ge en tämligen heltäckande bild. Det går dock inte att göra på några få sidor på kort tid.

Personligen ser jag det också som en plikt att prioritera texterna i den ordning vi valt och fokusera på det som inte rapporterats, oaktat den kritik jag vet kommer. Detta då jag ser hur opinionen i Sverige och övriga västvärlden medvetet bedras i syfte att acceptera eller till och med hetsas till att förespråka krig, med allt det lidande och död det kommer att innebära för det venezuelanska folket. Kan det stoppas och en fredlig lösning uppnås, där detta folk själva utan utländsk subversiv verksamhet, sanktioner, krigshot och annan oönskad inblandning under fredliga och demokratiska former får välja sin framtida ledning – oaktat vilken denna är – har de goda krafterna segrat. Dessa krafter ska vi alla sträva efter att tillhöra och de definieras uteslutande av handling.

Det är sällan militärer och aldrig de med erfarenhet av blodiga konflikter som förespråkar krig, bara de i kulisserna som ser hägrande profit och deras köpta politiker och så kal­lade journalister som går deras ärenden. Våra diplomatiska källor har det senaste året allt mer uttryckt en djup och genuin oro för tonläget från västmakterna, speciellt då från USA, och det alltmer tydliga föraktet för internationell lag. De är milt sagt bekymrade över tongångarna från Washington gällande Venezuela, detta trots att de knappast är några Maduro-apologeter. Snarare tvärtom, vilket gör deras ord desto mer oroväckande och värda att beakta.

Nya Tider kommer aldrig att verka för krigshets, lika lite som vi kommer böja oss för yttre påtryckningar. Vi kommer att fortsätta rapportera om vad som sker i världen, utan att vinkla det för eller emot utifrån vilket land, folk, religion, politisk inriktning eller annat de inblandade tillhör… eller epitet – riktigt eller påklistrat – de ges av andra. Vi låter deras egna ord och handlingar tala för sig själva, sedan får läsaren avgöra om det är bra eller ej.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Är Hasse Alfredson passé?

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Läs även:

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.