Den nya lagen heter Digital Services Act (DSA), på svenska Lagen om digitala tjänster. Lagen presenteras som ett sätt att främja ”en trygg digital plats där användarnas grundläggande rättigheter skyddas”. Detta ska ske genom att lagstifta om vad användare får publicera.
Först på natten den 23 april kom förhandlarna från kommissionen (EU:s regering) och parlamentet överens om hur lagstiftningen ska se ut och vilka spelregler som ska gälla för de stora IT-jättarna. Det nya lagstiftningspaketet bygger på ett betänkande från EU-parlamentet år 2020 och är tänkt att börja gälla i hela EU från och med den 1 januari 2024.
Stoppa ”desinformation”
På EU:s officiella hemsida skriver man att ”onlinetjänster också används av manipulativa algoritmer för att förstärka spridningen av desinformation och för andra skadliga syften”, när man motiverar behovet av den nya lagen.
Trots att lagen ska införa ytterligare censur på Internet genom ”snabbt avlägsnande av olagligt innehåll”, talar sig EU:s president Ursula von der Leyen varm för yttrandefrihet i en kommentar till den nya lagen.
– Den kommer att säkra att onlinemiljön förblir en trygg plats och slå vakt om yttrandefriheten och möjligheter för digitala affärer, säger hon i ett uttalande på EU:s hemsida.
Parlamentet understryker i samband med covid-19-krisen att desinformation och sensationsinriktade medierapporter om pandemin även har använts av högerextrema och populistiska grupper.
I ett dokument kallat Motivering till förslaget nämner EU-kommissionen specifikt ”upphovsrättsintrång, terrorisminnehåll, material med sexuella övergrepp mot barn eller olaglig hatpropaganda samt vissa olagliga produkter”. Man uppger dessutom att dessa ska ”definieras så vitt som möjligt och även omfatta information om olagligt innehåll, olagliga produkter, olagliga tjänster och olaglig verksamhet”.
Verkställande vicepresident för Europe Fit for the Digital Age, Margrethe Vestager, tillägger:
– Med DSA hjälper vi till att skapa en trygg onlinemiljö där man kan hållas ansvarig. Plattformar ska vara transparenta med sina beslut för moderering av innehållet och förhindra att desinformation blir viral.
En del av kritiken som riktats mot Google, Facebook, Twitter och andra sociala plattformar är att de interna reglerna för vilka inlägg som döljs eller stryps avseende spridning är hemliga. Det uppfattas därför som positivt att EU vill att dessa tydligt ska redovisas, samtidigt som de förnyade kraven på att ”förhindra desinformation” och det vaga begreppet ”hatpropaganda” kritiseras som ett stort steg mot statlig censur på Internet.
”Högerextrema och populistiska”
Kritiker befarar att bakom de fagra orden om yttrandefrihet och säker onlinemiljö döljer EU det egentliga syftet, som är att strypa kritik av massinvandringspolitik, feminism, HBTQ-propaganda samt kritik mot coronarestriktioner. Några citat ur betänkandet, som lagen grundas på, ger vid handen vad EU vill att IT-jättarna ska bekämpa:
”Den massiva spridningen av nyheter från olika källor som är svåra att verifiera och den allt större roll som spelas av sociala medier och meddelandetjänster påverkar EU-medborgares grundläggande rättigheter negativt.”
”Parlamentet understryker i samband med covid-19-krisen att desinformation och sensationsinriktade medierapporter om pandemin även har använts av högerextrema och populistiska grupper och politiker för att angripa minoritetsgrupper och bidra till den invandringsfientliga retoriken, vilket har lett till ökade fall av rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda samt diskriminering.”
”Kvinnor som har en offentlig roll, bland annat politiker, journalister och aktivister som kämpar för kvinnors och sexuella minoriteters rättigheter, blir alltmer en primär måltavla för nätmobbning och våld på nätet.”
På EU:s hemsida skriver man vidare om DSA, att den utgör ett ”system för snabb och effektiv anpassning till kriser som påverkar den allmänna säkerheten eller folkhälsan”.
Betrodda angivare
Regelverket ska tvinga IT-jättar att snabbare och effektivare censurera material som EU ogillar, och man hotar bolagen med ”effektiva och avskräckande sanktioner av upp till 6 procent av den globala omsättningen eller till och med förbud att verka i EU:s enade marknad vid upprepade allvarliga överträdelser”.
Google, Facebook, Twitter med flera sociala medier bedriver redan i dag omfattande censur och manipulation för att ge spridning åt information och politiska tankar i enlighet med sin agenda, samtidigt som de stryper eller helt raderar innehåll som de ogillar. Mycket av manipulationen är lömskt, till exempel filtreras alternativmedier bort från sökresultat och söker man på ”american inventors” visar Google bilder på nästan bara svarta personer. Men mycket av censuren är öppen, man stänger till exempel utan vidare av alla som man på något sätt ogillar, från de svenska kanalerna Swebbtv och Exakt24 till USA:s president Donald Trump. Nu kräver alltså EU att denna censuren intensifieras.
EU vill vidare att IT-jättarna accepterar ”en mekanism för användare att enkelt flagga innehåll”, så att censorer ska uppmärksammas och eventuellt agera, samt att ”plattformar samarbetar med så kallade ’betrodda flaggare’”, vilket många tolkar som en variant av systemmedias ”faktagranskare” som själva ska kunna agera censorer på plattformarna.
Man öppnar dock för möjligheten att användare ska kunna överklaga beslut om sådan censur: En möjlighet att ”överklaga plattformars beslut om innehållsmoderering, antingen via tvistlösning utanför domstol eller rättslig prövning”. Man vill även införa ”öppenhetsåtgärder för onlineplattformar i en rad frågor, bland annat om de algoritmer som används för innehålls- eller produktrekommendationer till användare”.
”Ytterligare argument för att lämna EU”
I svensk systemmedia presenteras DSA som okontroversiellt och det förekommer inte någon offentlig debatt att tala om, trots de omfattande ingreppen i hur de sociala medierna fungerar. Partiet Alternativ för Sverige tillhör en av de skarpaste kritikerna av det nya lagpaketet och partiledare Gustav Kasselstrand menar att makthavarna nu gör allt för att stoppa att saklig och ofiltrerad information når ut till medborgarna. I en kommentar till Nya Tider skriver han:
”Både nationella regeringar och EU känner ångest över den maktfaktor som alternativmedier och sociala medier har blivit. Under snart tio års tid har etablissemanget brottats med detta problem. Det var mer bekvämt när systemmedierna var den dominerande kraften, eftersom de är i maskopi med makten. De senaste åren har därför EU velat återta kontrollen över informationsflödet. Nu har man antagit en censurlag, som givetvis i vanlig ordning marknadsförs som en lag mot hets, hat och desinformation. I verkligheten handlar det alltså om att få bort kritik mot invandringen, Covid-19-hanteringen samt andra faktorer som påverkar våra liv”.
Kasselstrand hänvisar till Polen, där man antagit en lagstiftning som tvärtom ska skydda yttrandefriheten mer och därmed går på kollisionskurs med vad som nu föreslås från Bryssel. Kasselstrand tror att Polen därför kan komma att drabbas av sanktioner om man inte rättar in sig i ledet, eftersom EU-lagar är bindande.
”De länder som värnar yttrandefriheten bör därför skyndsamt lämna den europeiska unionen”, skriver han.