Oron och motsättningarna i det svenska samhället växer och leder till desperata attentat som media skyller på ”nazister”. Spänningen stiger och utlöses först i ”första intifadan” sommaren 2024 som följs av ”Lilla inbördeskriget” som varar i en vecka hösten 2024.
I övriga Europa stiger också spänningen. I Sydeuropa har parlamenten stängts och det råder mer eller mindre militärstyre. Medelhavet bevakas men migrantströmmarna fortsätter längs nya vägar till Nordeuropa. Allt tyder på att en katastrof nalkas.
I det läget landstiger ”Muslimska brödraskapet” på flera ställen längs den svenska kusten med tusentals ”gudskrigare” under ledning av den marockanske befälhavaren Ahmed Ben Barka. Det är en kusligt välplanerad operation som tar svenskarna med total överraskning. Göteborg, Stockholm och Luleå erövras på några timmar.
Kriget är ett faktum.
Det är inledningen till Arne Weinz dystopiska framtidsroman Perfekt storm, som kom ut på försommaren.
Det kan förefalla som om bokens anslag förebådar en ganska förutsägbar skräckhistoria om onda muslimer enligt en ”anti-jihadistisk” och sverigedemokratisk världsbild. Det kan tyvärr avskräcka just dem som man helst skulle vilja läste berättelsen, så låt inte det vara ett hinder. Berättelsen är mer komplicerad än så.
Man kan fråga sig om jihadister verkligen skulle kunna samordna sig till en så avancerad attack som Arne Weinz målar upp, men för det som händer sedan har Weinz stöd för av färska beskrivningar av Islamiska statens härjningar i Syrien och Irak de senaste åren. Om IS kunde begå alla de brott och grymheter de gjorde där så kan säkert Muslimska brödraskapet också?
Man kan också fråga sig hur realistisk Arne Weinz konfliktlinje är. Kommer sprickan att gå mellan muslimerna och resten, eller går den kanske mellan rotade etniska svenskar och ”globo-homo-svenskar”, eller sprängs befolkningen i ett flertal sinsemellan fientliga minoriteter som den gjort i Syrien, Libanon eller Jugoslavien? Arne Weinz är inte profet, men boken förefaller i alla fall fullt möjlig. Det är ett skönlitterärt verk, skriven i första hand för att underhålla, och författaren utvecklar en möjlighet.
Foto: Privat
Perfekt storm är hur som helst rysligt spännande. Hur ska det gå för ”gamla Svedala”? Det är svårt att lägga boken ifrån sig.
Jag rekommenderar att läsa boken på tunnelbanan i Stockholm. Det är en kuslig känsla när man ser på främlingarna runt omkring sig. Närmare hälften av medresenärerna ser ut att komma från Mellanöstern och många har svarta skägg eller hijab. Man frestas tänka: ”Här sitter de beskedligt på väg till jobbet, men hur kommer de att ställa sig när kalifatet Alzuwid utropats?”
Arne Weinz är mycket kunnig i det militära hantverket. Man kan själv följa avgörande operationer på kartorna i Google Maps. Weinz måste ha rekognoscerat varje miljö på marken. Broar, vägspärrar och befästa hus har exakt placering i verkligheten.
Arne Weinz gör klart att krig inte är någon ”tebjudning”, som Mao Zedong uttryckte det. Kriget kan locka fram tidigare okända krafter och oväntad moralisk styrka hos enskilda, men det är också många som moraliskt dukar under och begår handlingar de tidigare inte kunde tro vara möjliga. Till syvende och sist handlar det om överlevnad – personlig överlevnad eller sin grupps överlevnad.
Lite komiskt blir det när Weinz beskriver hur det går till när Södermalms hipsters ska anpassa sig till ockupanternas sharia. Kvinnorna fnittrar under sina tilldelade niqab och försöker intala sig att det är en lustig maskerad.
Boken handlar om politik och militär taktik sett från ett antal aktörers ögon. Det är lite av ett helikopterperspektiv. Weinz gör skissartade, men inte så fördjupade personskildringar. Det är framför allt hårdkokt action.
Man skulle faktiskt kunna tänka sig en annan roman som tar Perfekt storm som bakgrund i en berättelse där författaren istället nära följer några personers utveckling under en sådan här kris. Just genom att händelserna utspelas i så välkända miljöer stimuleras min fantasi till att föreställa mig hur jag själv eller personer omkring mig skulle reagera och handla.
Boken inbjuder till en diskussion om tillståndet i Sverige i dag och om hur relevant bokens scenarion och händelseutveckling är. Tyvärr går det inte att göra här utan att avslöja för mycket av handlingen, men boken skulle göra sig mycket bra som diskussionsämne i en läsecirkel. Berättelsen lämnar en inte oberörd och man vill gärna tala med någon efteråt.
Läs den, som en skarp varning, eller om inte annat som utmärkt underhållning!
