Ett rike utan like behandlar Ynglingaätten till våra dagar på inte mind­re än 580 sidor. De finns att köpa på www.alternamedia.se

Lennart Svensson om sin bok Ett rike utan like

”Sverige finns. Och etniska svenskar finns.” Så inleder Lennart Svensson sin bok Ett rike utan like – Sveriges historia. ”Det här är de etniska svenskarnas historia”, säger Svensson i en intervju med Nya Tider. Boken kan köpas här.

– Tanken kom kring 2012 att jag ska skriva en bok. När jag väl började skriva hade jag förberett mig väl och tänkt igenom. Jag hade börjat läsa historia tidigt och tagit del av debatten, skaffat koll helt enkelt. Så det var inte speciellt svårt att skriva boken.

NyT: Varför behövdes boken, finns det inte nog med historieböcker?

Lennart Svensson är författare till Ett rike utan like samt en rad and­ra böcker.
Foto: Privat

– Det finns ingen liknande bok på marknaden som säger det jag säger. Den säger att Sverige är de etniska svenskarnas land och de behöver en historia. Det här är de etniska svenskarnas historia. Ingen annan historiebok nämner det. De förtiger det. I många avseenden är det så att jag berättar det som har berättats förut, men hela boken genomsyras av att det är de etniska svenskarna som byggde Sverige, som är Sverige!

Det gäller sedan urminnes tider: Redan en romersk historiker vid namn Tacitus skrev att på den skandinaviska halvön har vi svioner, alltså svear. Det är en sammanhängande länk från den tiden till i dag. Det etniska perspektivet genomsyrar hela min bok implicit.

NyT: Är du den enda historiker som vågat lyfta fram det här? Det borde vara självklart i de flesta länder.
– I dag är jag det, säger Svensson med betoning på ”i dag”.

Enligt Svensson har historieskrivningen i Sverige, ända sedan den omtyckte historikern Carl Grimbergs böcker slutade tryckas på 1940-talet, ignorerat att Sverige är etniska svenskars – germaners – land. Då var det en självklarhet, i dag är det polemiskt att säga det, menar Svensson, och säger att historiker numera ständigt söker mångkulturella vinklar som de kan spinna vidare på i sin historieskrivning.

Svensson berättar att han läst historia sedan början av 1980-talet och nämner att han på den tiden inspirerades av en rad olika historiker och författare som Alf Henriksson, Ingvar Andersson, Alf Åberg, Peter Englund och Herman Lindqvist. Han berättar även att han läste historia på universitetet en period.

– Undervisningen hade inte hunnit bli så politiskt korrekt då, men den var i avsaknad av energi och inspiration. Det var byråkratiskt: Skatter, skatter, skatter, slaget vid Poltava en enda rad, skatter, skatter, administration …

NyT: Vissa säger att skolornas och universitetens historieundervisning är torftig och själsdödande?
– I undervisningsform blir ju de flesta ämnen systematiserade, och då behövs enskilda författare som ger liv åt ämnen. Jag framhåller Peter Englund, han var bra när han kom och hade ena foten i den akademiska världen. Man måste ju även kunna läsa uppsatser om till exempel administration för att få en helhetsbild.

Svensson säger att han som författare vill försöka ge liv åt historien:

– Jag vill ju att det ska vara inspirerande att läsa. Jag har ena foten i akademiska världen. All historia vilar ju i mångt och mycket på torra saker och rapporter, men man ska inte göra det för långt. Jag har skrivit från mitt hjärta. Vad är det som får mig att bli inspirerad av Sveriges historia? Det är krigshistoria, kungar, inspirerande personligheter inom litteratur och konst … Jag har gjort ett egensinnigt urval. Jag tycker att det är en bok som står sig läsmässigt. Läsvänligheten får avgöra ibland vad man fokuserar på och inte, vad man tar med och vad man utelämnar.

NyT
: Har du fått några kommentarer från and­ra historiker om boken?

– Nej, det kommer inte att komma några. Boken finns inte på kartan för dem. Jag har den Sverigevänliga rörelsen och det räcker.

NyT: Och det är en rörelse som växer och blir allt mer betydande.

– Ja, jag ombads att hålla ett föredrag om boken på Svenskarnas hus i juni i år och då åkte jag dit och var där och pratade om den. Så den fyller sin funktion, det fanns ingen liknande bok. Det var dags för den, dess tid var kommen!

NyT: Kan alla ta till sig boken? Behöver man ha ett extraordinärt historieintresse?

– Jag har hela tiden tänkt: hur ska jag få med mig ”mannen på gatan”? Stilen jag skriver med är praktiskt taget för alla. Det finns ingen akademisk jargong, inga 50 sidor med noter – jag anger förstås vad jag citerar, men jag håller inte på i absurdum med hårklyverier. Det är en ren och rak skildring som vem som helst kan ta till sig.

NyT
: Avslutningsvis, vad tycker du om Skolverkets aktuella förslag att skrota begreppet Stormaktstiden?

– Visst skulle man kunna hävda att det på den tiden fanns större stormakter, som Frankrike och Kejsardömet Österrike, men Sverige var också en stormakt, inte minst relativt vårt lands storlek. Jag tycker att det ska heta Stormaktstiden.

Svensson säger att det i själva verket handlar om politik att döpa om saker:
– De förflyttar slagfältet till sådana här områden. De går på historien, som är försvarslös.

Boken kan köpas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

🟠 UTRIKES Är Ryssland på väg att ge sig in i kapplöpningen inom halvledartillverkning? De amerikanska sanktionerna är kännbara eftersom avancerade halvledare behövs i allt från konsumentprodukter till avancerade vapensystem. I maj tillkännagav landet att man utvecklat sin första fotolitograf, en maskin som används vid tillverkning av integrerade kretsar och halvledarenheter. Maskinen, som för närvarande kan tillverka chip med storlekar upp till 350 nanometer (nm), testas nu, meddelade vice industri- och handelsminister Vasilij Sjpak.

Läs även:

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Är Hasse Alfredson passé?

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Jan Guillou sätts under lupp

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.