Spannmål är den kanske viktigaste delen av vår basföda. Makten över hanteringen av de stora grödorna mellan bonden och butiken är därför också viktig. I Sverige är en stor del av den hanteringen fortfarande kooperativt ägd av spannmålsproducerande bönder via Lantmännen. Kooperativet använde fram till år sedan ofta beteckningen Odal, vilket fortfarande återfinns i en del lokala verksamheters namn. Man tonade ned Odal de senaste åren för att det anses politiskt inkorrekt. Odal är nämligen ett mycket gammalt ord som betyder en självägande bonde (odalman) vars arvejord gått i arv i flera generationer. Odaljord fick inte säljas fritt och inte heller delas upp på flera arvingar, utan skulle behållas odelad. Runan Odal betyder just arvegods, vilket är ett rött skynke för dagens makthavare. Bild: Pixabay

Matens väg – mellan bonden och butiken

EKONOMI.
De flesta produkter som framställs ur de råvaror som lantbruket producerar vandrar igenom processer som ägs av en allt snävare grupp av stora företagskonglomerat. I denna artikel redovisar vi några exempel på hur viktiga råvaror förädlas i vad som kan liknas vid en produktionstratt, som kontrolleras av några strategiskt placerade aktörer med helt olika ägarstruktur. Olika varumärken kommer ofta från samma fabriker, men säljs av olika affärskedjor och till olika priser, vilket ger sken av konkurrens och mångfald. De stora aktörerna dominerar stort, men det finns också de som går mot strömmen.

I denna artikel har vi gjort nedslag i tre produktområden i matbranschens basala produktionsled, mellan bonden och butiken. En stor del av vinsterna realiseras här och starka multinationella intressen ligger bakom väldigt många av de produkter vi ofta lärt oss att betrakta som lokala. Intressant är också att de två stora svenska aktörerna, Lantmännen och Arla, har vuxit ut och blivit multinationella i sina verksamhetsgrenar. Varumärkeshanteringen leder ofta till att man får intrycket av att en vara kommer från en viss plats eller har unika egenskaper. I många fall är det inte alls på det sättet, även om det finns lysande undantag i positiv riktning.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

🟠 Priset på mat beror på många olika faktorer – kostnader för energi, gödsel, utsäde, transporter, bearbetning och prefabricering, förpackning, grossister och handlare påverkar alla priset på maten. Den enskilde lantbrukaren, som producerar matens råvaror, behåller normalt sett en ganska liten del av det matpris som konsumenten betalar. En väsentlig del av förutsättningarna för att vi skall ha mat på bordet är att den enskilde lantbrukaren kan försörja sig på matproduktionen. I denna inledande artikel om priset på maten, tittar vi på just detta första led i matproduktionen.

Bonderevolt i Tyskland

Bonderevolt i Tyskland

🟠 UTRIKES Stora bondeprotester har lamslagit Berlins och andra tyska städers centra. Liksom i Nederländerna och Belgien är parollerna bland annat ”Inga bönder – ingen mat”. Formellt rör protesterna regeringens planer på att göra dieseln dyrare för bönder och införa fordonsskatt för deras maskiner, men i bakgrunden kokar ilskan över olika klimatpåbud som syftar till att avveckla stora delar av jordbruket. Protesterna fick stort stöd av det tyska folket.

Läs även:

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

🟠 EKONOMI Företagens organisationer med Svenskt Näringsliv i spetsen pekar ut brottsligheten mot företag som ett hot mot den fria företagsamheten. I flera rapporter under det senaste året har såväl Svenskt Näringsliv som organisationerna Företagarna och Småföretagarna presenterat rapporter som pekar på de enorma kostnader som brottsligheten mot företag kostar. Man presenterar data som visar att företagare överväger att helt lägga ner sina företag eller att flytta hela eller delar av verksamheten till annan ort. Kriminaliteten äter sig in i företagandet på många olika sätt och riskerar att hota den svenska företagsamheten.

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

🟠 EKONOMI Som Nya Tider kunde rapportera om i nummer 33/2023, beslutade BRICS-länderna vid sitt årliga toppmöte, i Sydafrika i höstas, att erbjuda sex länder att ansluta sig till samarbetet. Argentina, som var ett av dem, backade dock ur och Saudiarabien har ännu inte bekräftat sin anslutning. De övriga fyra nya länderna anslöt sig dock den 1 januari i år. Arbetet med att bygga sammanslutningen starkare pågår också, bland annat med flera viktiga projekt på det ekonomiska området. Ett sådant är att överge dollarn i den bilaterala handeln.

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.