Det var år 2015 som Europeiska centralbanken, ECB, beslutade om stödköp av statsobligationer utställda av olika länder inom eurozonen med syfte att stimulera konsumtion och investeringar, med det långsiktiga målet att öka inflationen. Åtgärderna kritiserades från olika håll, inte minst från det tyska liberala partiet FDP och Alternativ för Tyskland (AfD), som ansåg att ECB agerade utanför sitt mandat. Saken anmäldes till EU:s domstol, som prövade och godkände förfarandet i december 2018.
Den 5 maj i år meddelade den tyska författningsdomstolen att Tysklands federala regering och parlament bröt mot landets grundlag genom att inte utmana ECB:s stödpaket i frågan om det verkligen är proportionellt till de mål man vill uppnå. ECB uppmanas att inom tre månader klargöra om nyttan med stimulanspaketet står i proportion till de skadeverkningar för ekonomin som kan bli följden. Köpen av vissa länders ”skräpobligationer”, så kallade junk bonds, anses ”delvis författningsstridiga”.
EU-domstolen, som godkänt ECB:s obligationsköp, måste också inom tre månader visa att EU-bankens penningpolitik i form av stödköpen av statsobligationerna på den allmänna marknaden inte är oproportionerlig i förhållande till EU:s inflationsmål om 2 procent.
Om ECB och EU-domstolen inte uppfyller detta kan den tyska riksbanken, Bundesbank, underlåta att tillämpa ECB:s program för köp av statsobligationer. Författningsdomstolen förklarar vidare i sin dom att EU-banken inte har rätt att köpa obegränsat med statsobligationer.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.