Mikael Jansson från Alternativ för Sverige (AfS), riksdagsledamot och medlem i försvarsutskottet, besökte i förra veckan Syrien. AfS har profilerat sig som återvandringspartiet, och i Syrien diskuterade man precis detta med parlamentariker och religiösa ledare.
Svaret han fick var att landet nu är säkert. Terroristerna som hållit stora bostadsområden med tiotusentals civila som gisslan är besegrade överallt utom i provinsen Idlib i nordväst, där en stor syrisk offensiv är nära förestående.
– De vill att så många som möjligt återvänder nu, för man behöver all hjälp man kan få för att bygga upp landet igen, säger Jansson till Nya Tider.
Flyktingar från Libanon och Jordanien har redan börjat återvända, men främst är det de som flytt inom landet som nu försöker se om just deras hus klarat sig undan förödelsen och återgå till livet så som det var före kriget. Regeringen har lagt stora resurser på att få tillbaka fungerande el, vatten och sanitet i krigsdrabbade områden och byggnader repareras för fullt.
Fördöms av utrikesministern
Efter att Mikael Jansson återkommit till Sverige från det officiella besöket ”avslöjade” Expressen att Jansson ”i hemlighet” besökt Syrien. Bland annat hade man intervjuat utrikesministern Margot Wallström (S):
– Det är olämpligt och omdömeslöst, sade hon, och beskyllde president Bashar Assad för ”hundratusentals människors död”.
När Nya Tider når Jansson står han på sig:
– Det är viktigt att se själv vad som händer i Syrien, eftersom man inte kan lita på media i väst. De är bara ett eko av Washington, säger han.
Vice statsminister Isabella Lövin (MP) säger till Dagens Nyheter att det är en ”fruktansvärd idé” att diskutera återvandring och är chockerad över hur snabbt frågan om återvandring lyfts i svensk politik.
– De frågor jag lyfte i Syrien borde den svenska regeringen ha tagit tag i för länge sedan. Vill man med sanktionernas hjälp stoppa återuppbyggnaden av Syrien? Är syftet att fördröja återvandringen, och varför i så fall? undrar Jansson.
Angående president Assad säger han:
– Det är klart att det inte är en demokrati så som vi har i Sverige, men västerländsk demokrati kanske inte passar alla folk och kulturer. Titta bara på vad som hände när USA försökte demokratisera Irak eller Libyen, för att inte tala om Afghanistan. Om de hade lyckats bomba bort Assad, vem ska man förhandla med då? Hur många fler hade dött då?
Han sammanfattar att uppmärksamheten kring hans resa är positiv på så sätt att det får igång debatten i stället för att alla bara återger Washingtons ståndpunkt.
– Det allra viktigaste är att fler reser till Syrien och själva tar reda på hur det ser ut, säger han.
Nya Tider deltog i den officiella delegation från Sverige för att på plats se förhållandena, prata med befolkningen och se hur återuppbyggnaden har fungerat. Det som verkligen berört är civilbefolkningens envisa motstånd mot terrorn, då de vägrat att låta sig skrämmas till ett liv i skyddsrum och tysthet.
När terroristernas granater under kriget slog ned i bostadskvarteren i huvudstaden Damaskus visade befolkningen sitt trots genom att fortsätta dansa, sjunga och äta som vanligt, trots hotet.
En restaurangägare berättade för oss att en granat slog ned i närheten av hans festlokal. En nära vän till honom fick ett splitter rakt genom hjärtat och dog, men femton minuter senare var det fullt på dansgolvet igen. Folk ville inte att terrorn skulle få överhanden.
– Vi är ett till övervägande del muslimskt land, men om det är någon som ropar ”Allah Akbar” i dag så hoppar vi alla under borden, säger han.
Flyktingarna behövs i Syrien
Det viktigaste budskapet från både politiska företrädare och religiösa ledare var att flyktingarna behövs i sitt hemland för att hjälpa till att bygga upp det igen. En företrädare från Syriens utrikesdepartement berättade att unga män som inte gjort värnplikt har sex månader på sig att inställa sig för tjänstgöring. I övrigt ställs inga krav på återvändande, såvida de inte är efterlysta för krigsbrott och terrorism förstås.
Han ville dock betona att länder som deltagit i kriget mot Syrien, främst USA, Storbritannien och Frankrike, hade ett stort ansvar för flyktingarnas situation, och att man förväntade sig att de skulle bidra till återuppbyggnaden för att flyktingarna skulle få en dräglig situation att återvända till.
Biskopen Louka H. El-Khouri från ärkebiskopens sekretariat i Grekisk-ortodoxa kyrkan i Antiocha, Damaskus, riktade sig direkt till sina landsmän, kristna som muslimer:
– I dag är Syrien fritt från terrorism, till 96 procent fritt. Damaskus och dess förorter är fria från terrorism, de flesta av Syriens städer och regioner är fria från terrorism, så vi ber er, om ni älskar ert land, kom tillbaka! Den som inte har något land, har inget alls. Så tänk på ert land, kom tillbaka till fäderneslandet som tagit hand om er sedan barnsben och delta i återuppbyggnaden av det.
Trots att Syrien redan har ett avtal om återvändande med grannlandet Libanon, och flera höga företrädare som Mikael Jansson förde samtal med uttryckte intresse av att även komma överens med Sverige om återvändande, har Sveriges regering visat totalt ointresse för att knyta kontakter i frågan med Syrien. Migrationsverkets senaste bedömning av läget är så gammal som från den 2 februari. I en rättslig kommentar som grundar sig på information från Lifos, Migrationsverkets center för landinformation och landanalys, skrev Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer att säkerhetsläget i Syrien fortsatt är mycket allvarligt: ”Vi bedömer att alla syrier fortfarande har skyddsbehov och vi följer utvecklingen noggrant.”
Libanon har i dag över en miljon syriska flyktingar, och man är hoppfull nu när återvändandet kommit igång. Det är fortfarande helt frivilligt att återvända, och libanesiska myndigheter är behjälpliga med information och att praktiskt organisera resan, men har ändå hamnat i konflikt med FN:s flyktingkommissariat UNHCR.
Trots att avtalet har stöd av Libanons regering och många andra partier och grupper, hotar UNHCR att skära av hjälpen till de flyktingar som lämnar Libanon, något som lett till att libanesiska myndigheter fryst UNHCR-personalens uppehållstillstånd i landet.
Varnar för jihadister bland flyktingarna
Både biskop El-Khouri och Syriens stormufti Ahmad Hassoun, som Nya Tider också fick möjlighet att intervjua, ville framföra en varning till svenska folket om att det bland flyktingarna finns många extremister som begått brott i Syrien.
Stormuftin påminde även om det internationellt uppmärksammade fallet med den jezidiska flickan i Tyskland, som stötte ihop med sin plågoande, som rövat bort henne och sålt henne i Syrien. När hon anmälde detta till de tyska myndigheterna fick hon beskedet att han är lika mycket flykting som hon.
– Är det demokrati? Och samtidigt bombar de Syrien och Jemen i demokratins namn.
Han sade att Sverige måste se upp med islamiska centra som upprättas i Sverige, och att han står till förfogande för att samarbeta med svenska myndigheter kring detta. Sverige bör inte tillåta islamiska centra som kontrolleras av Turkiet eller Saudiarabien, menar han.
– Om de vill leva enligt turkisk eller saudisk islam, bör de bo i dessa länder, inte i Sverige. I Sverige ska man leva efter svensk lag.
Han betonar ännu en gång att Sverige bör se upp med islamisterna:
– De arbetar på att hjärntvätta folk i Sverige. Var uppmärksamma på detta. Vi har själva fått lida mycket på grund av dem.
Många av dem som i dag reser till Europa är inte alls syrier, utan krigare som kommit till landet för att delta i kriget och skövlingen. Nu när regeringen befriat de flesta områden och pressar terroristerna, är det allt fler av dem som tar sig vidare till Europa och Sverige.
Budskapet från i princip alla företrädare vi träffar är att man gärna tar tillbaka sina landsmän, men att alla som påstår sig vara från Syrien inte alls är det. Många kommer från Afghanistan, Irak och andra länder. Krigsförbrytare bör ställas inför internationell domstol och dömas för sina brott.
Återuppbyggnad i befriade områden
Det cirkulerar olika uppgifter om hur farligt Syrien egentligen är och hur mycket som har blivit förstört. Nya Tider besökte därför flera bostadsområden i Damaskus utkanter för att på plats kunna dokumentera situationen.
Inne i Damaskus går livet sin gilla gång som vanligt. Det är svårt att föreställa sig att man var mitt uppe i brinnande krig bara för några månader sedan, men ett och annat utbränt hus skvallrar om granater som slog ned bland civila.
Vår guide berättar att hans syster dog av en granat som slog ned bredvid henne, just som hon lämnade Damaskus operahus. Döden kunde drabba vem som helst, var som helst, och det finns inte någon som inte mist en släkting eller vän.
En förort som granatbeskjutningen kom ifrån var Darayya, söder om Damaskus. Området hade nästan 80 000 invånare innan kriget och liksom många andra platser i Syrien har det en lång historia. Här, på vägen till Damaskus, skulle enligt legenden aposteln Paulus ha mött Jesus i en uppenbarelse och blivit omvänd till kristendomen, någon gång på 30-talet e.Kr.
Darayya är en av de platser där oppositionen flammade upp som starkast i början av kriget, och var länge i rebellernas händer. Vi träffar major Fahd Alali som berättar att terroristerna hade krypskyttar uppe i minareterna, och sköt både civila och soldater. Det var grupper som Nusrafronten (syriska al-Qaida), Islamiska staten och grupper med olika skiftande namn.
Det dröjde länge innan man lyckades förhandla fram att civila släpptes ut från krigsområdet. Efter hårda strider, där uppemot två tusen av syriska arméns soldater stupade, gick islamisterna med på att låta sig evakueras till provinsen Idlib. Det visade sig då att hälften av de över två tusen krigarna som fanns kvar i Darayya var utlänningar, mest från Afghanistan, Tjetjenien och andra muslimska områden i öst.
När Nya Tider besöker Darayya är vissa kvarter jämnade med marken. Till de hus som inte är svårt skadade har dock många civila kunnat flytta tillbaka och vi besöker flera bilverkstäder, snickerier och butiker. Allt ger ett ganska provisoriskt intryck, men vatten, el och sanitet fungerar, och vi ser barn leka, familjer gå längs gatorna och som överallt annars – kaféer med gäster som röker vattenpipa.
Maaloula – själva symbolen för terrorn
Nya Tider besökte även den kristna enklaven Maaloula, med dess berömda kyrkor och kloster. Detta är en av ytterst få platser där befolkningen än i dag talar arameiska, det språk som Jesus talade. När Maaloula anfölls av terroristerna var det en chock för alla, då byn saknar militär betydelse. Däremot är det en av de viktigaste kristna platserna i världen, med en av världens första kristna kyrkor och många unika ikoner.
Maaloulas borgmästare Naji Wahbe berättade för oss att det var runt två tusen terrorister som anföll byn och att de sköt många civila. Nunnor rövades bort. Sedan gick terroristerna lös på kulturarvet. En del av den uråldriga kyrkan sprängdes bort, ikoner stals och helgonbilder i väggarna hackades sönder.
– De bröt även sönder altaret i kyrkan för att de trodde att de skulle finnas en skatt under den, men de hittade inget, berättar en präst i kyrkan.
Altaret är unikt på det sättet att det har en ränna för blod. Det beror på att kyrkan tidigare var ett Apollotempel med blodoffer, och när man gjorde om det till kyrka behöll man altaret.
Syriska armén förlorade över 200 man när de drev ut terroristerna, främst för att man inte kunde använda tunga vapen för att inte skada de unika helgedomarna. Många som inte förstår situationen förundrades över att det var libanesiska Hizbollah, en muslimsk armé, som deltog i befrielsen av Maaloula. Libanon är dock liksom Syrien religiöst tolerant och en av de sista fristäderna för kristna och andra minoriteter i Mellanöstern.
Varnar för wahhabiter
Maaloulas borgmästare berättade för oss att problemen började när vissa från Maaloula åkte till Saudiarabien som gästarbetare. De var visserligen muslimer, men hade levt med sina kristna grannar i generationer. När de kom tillbaka från Saudiarabien var de dock som förbytta, de hade hjärntvättats fullständigt. När terroristerna närmade sig förrådde de sina grannar.
Vi hör liknande historier från andra håll i Syrien. Det som verkar så märkligt är att landet genomgick en ekonomisk boom innan kriget. Ekonomin gick bra, man exporterade till alla grannländer, befolkningen hade fått det stadigt bättre. Överallt där vi åker ser vi mängder med halvfärdiga hus, vissa nästan klara att flytta in i. Påbörjade statliga storbyggen i form av sjukhus, hem för hemlösa barn och myndighetsbyggnader, som aldrig hann bli klara.
Tidigare fanns ett förbud mot utländsk finansiering av moskéer, men när Bashar Assad efterträdde sin far Hafez mildrade han reglerna. Genast sköt det upp massor av saudiskfinansierade moskéer överallt.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.